I maj satte vi igång ett litet fältförsök på åttans gula tee för att testa fyra olika sätt att laga uppslagna torvor. Nu, drygt en månad senare, kan vi presentera resultatet.
Vi trodde från början att B, torvan tillbakalagd och nedtryckt, skulle klara sig bäst. Så blev det inte, den torra försommaren ställde till det: torvan torkade ut innan den hann rota sig.
C, lagning med ren sand, fungerade inte heller; sanden blåste enkelt bort.
Vinnaren blev D, mull och gräsfrön, som gav bäst läkning under rådande förhållanden, även om etableringen tog längre tid.
Vad innebär det för oss?
Det betyder inte att vi slutar lägga tillbaka torvor ute på banan. Tvärtom. Teet är torrare än fairwayen med mer sand i underlaget och representerar ett tuffare klimat än vad torvan normalt möter. Erfarenheterna från närspelsområdet visar att de flesta torvor klarar sig om de läggs tillbaka ordentligt och trycks till ORDENTLIGT med foten. En vällagd torva som etablerar sig läker på någon vecka, snarare än den dryga månad det tar att etablera nytt gräs.
Det viktigaste budskapet kvarstår: lägg alltid tillbaka torvan och trampa till den ordentligt.
Experimentet har ändå fått praktiska konsekvenser. På tee där vi lagar med mull ökar vi fröinblandningen. På närspelsområdet, där vi hittills lagat med sand, går vi över till mull och vi skall titta på om vi kan ha fröblanndning även där.
Tack till alla som tittade till försöket under säsongen – håll ögonen öppna för fler experiment framöver!
